Igår var det så
dags för tävling och jag skulle äntligen få testa
Åstadsloppets bansträckning genom Örebro. Jag gillar inte att tävla på grund av
den press som jag brukar sätta på mig själv men igår gick det faktiskt bra.

Mitt fokus inför tävlingen igår var att
skippa allt vad press heter och bara springa för att det är något
jag tycker om att göra och att ha kul under tiden.
Det klarade jag av galant igår! Trots att jag inte sprungit långdistans på ganska länge och att jag verkligen
inte jobbat på snabbheten inför loppet så kändes kroppen så lätt. Jag väntade hela tiden på att orken skulle ta slut,
att det skulle börja kännas jobbigt och att jag skulle tappa tempot
MEN det blev aldrig så! Hela loppet kunde jag springa på lätta ben som tog mig framåt i ett bra tempo och det var nästan med känslan av att
kroppen skötte sig själv medan huvudet kunde göra annat så jag sprang och
peppade löparna omkring mig och log mot publiken. Fick härligt gensvar från publiken när det märkte att det faktiskt var någon som brydde sig om att de var där och ropade tillbaka till dem.
Efter ett varv inne i centrala Örebro och ett varv i det natursköna området kring Rynningeviken/Naturens Hus blev det
ett varv till runt slottet och de centrala kvarteren vid Svartån. Här kom jag upp i 16km > 17km > 18km och
huvudet började ställa sig frågande till det hela: "inte f-n kan jag orka hålla det här tempot hela loppet?!" och "nu måste jag väll börja bli trött och sacka snart?!". Pace-hållaren för 2 timmar passerade jag redan efter 5km och eftersom det var runt den tiden jag räknat med att hamna väntade jag bara på att han skulle komma ikappp och springa förbi.
Men
han kom aldrig ikapp och det gjorde ingen annan heller utan
istället sprang jag om löpare efter löpare och såg på klockan att det skulle bli en mycket bättre tid än jag räknat med.
Sista kilometrarna vågade jag öka tempot ännu mer och låg strax över 4min/km tempo! Vet inte om jag någonsin har sprungit så snabbt i ett lopp!
Kom i mål på tiden 1:53:33 och är supernöjd med det. Jag skulle inte pressa under loppet utan
bara springa på glädje vilket jag också gjorde och
jisses vad långt det räckte igår! Är lite stel i benen och ena vristen idag men annars känns allt tiptop och jag
ser redan fram emot den kommande träningsveckan. Ska kanske yoga en stund senare i eftermiddag för att ge benmusklerna en chans att mjuka upp sig.
Hoppas att du också har en bra helg!