Jag skulle så gärna vilja ha några nyheter att rapportera till er men det är oförändrat läge, dvs fortfarande ingen bebis... Mår dock lite bättre psykiskt idag och passar på att jobba för att fördriva tiden. Jag har läst flera inlägg om att förlossningen visst fortfarande kan komma igåång av sig själv utan att behöva hjälp på traven men det känns avlägset just nu. Har inte bebisen levererats innan fredag blir det ett extra ultraljud på specialistmödravården för att kolla så att bebisen mår bra där inne.
Eftersom vädret ute är ganska mulet och höstgrått vilket matchar mitt humör så bjuder jag istället på en bild från Hållö i augusti, en härlig semestervecka då jag fortfarande var lyckligt ovetande om hur det skulle vara just nu. Det är tur att man inte vet om allt som väntar för då skulle det vara stört omöjligt att njuta tillvaron utan att oroa sig.
Hej
SvaraRaderaSvarade dig precis på min blogg och skickar en tanke här också. Jag förstår att du är frustrerad och du har all rätt att vara det. Det viktiga är att de håller koll på att bebisen mår bra även om jag vet att inga ord hjälper mot den frustration som du känner just nu. Nu kan det inte vara många dagar kvar!!!
Hej!
SvaraRaderaJag vet precis hur frustrerande det är att vänta på att det ska hända och man vet tillslut inte om man ska skratta eller gråta. Det bara bubblar i kroppen och känslorna är utanpå. Med första gick jag över 17 dagar(startade självmant dagen innan igångsättning så håll ut än finns det chans ;))och andra gången "bara" 10 dagar över, då var jag mer mentalt inställd på att få vänta (startade av sig självt även då). Där du befinner dig nu är världens längsta dagar, jag tyckte de var värre än de nio månader jag redan hade klarat av. En sak är iaf säker och det är värt all väntan (klyschigt jag vet :))!!! Stort lycka till när det väl startar\\En örebroare som läser din blogg men är dålig på att kommentera :)
Jobbigt att vänta :(
SvaraRaderaMåste bli många minutrar att slå av ...*Huh*
Kramar