Bakgrundshistorien till min Tjejklassiker är att jag i några år pratat med min kusin om att det skulle vara kul att göra den tillsammans som ett litet äventyr. I början av förra året när jag blev gravid ringde jag P & frågade om hon inte kunde tänkas vilja göra Tjejklassikern med mig i år eftersom det skulle ge mig bra anledningar till att komma igång med träningen igen efter förlossningen. Beräknat födelsedatum var 22/9 2012 vilket skulle ge mig "gott" om tid innan det var dags för Tjejvasan. 22/9 blev till 7/10 & sedan tickade veckorna på snabbt innan 2012 helt plötsligt byttes till 2013 & det bara var veckor kvar.
Så här i efterhand är jag tacksam över att ha haft en så problemfri graviditet som gjorde att jag kunde jogga fram till vecka 31, hade jag inte kunnat det skulle det nog känts värre med konditionen.
TJEJVASAN: 23/2 var det dags, Ebba hade hunnit bli 4½ månad & det största problemet var huruvida Maken skulle lyckas få henne att acceptera nappflaskan eller inte. Dessutom hade Maken en rejäl förkylning som även Ebba drog på sig under helgen & det blev inte mer än 3-4 timmars sömn natten innan loppet. Skidåkningen då?
Först av allt en eloge till organisationen runt Tjejvasan, allt fungerade snabbt & problemfritt, enda problemet var att jag fick fel nummerlapp i mitt kuvert men det var lätt att få en ny (som tur var i samma startled) vid starten. Inför loppet hade jag hunnit skrapa ihop 7-8 mil & tänkte att det fick bära eller brista. Körde med tejpade skidor för enkelhetens skull & det visade sig vara rätt val i de både isiga & mosiga spåren. Hade inte sämre fäste eller glid än vad övriga verkade ha & det var bara att staka, staka & staka. Har alltid avskytt att staka men ska jag köra något skidlopp någon mer gång ska jag träna mer på det.
I mål kom vi hur som helst & stämningen runt banan & mål var verkligen på topp. Kul upplevelse!
TJEJVÄTTERN: Med en heltids-ammande 6 månades bebis var det inte särskillt lätt att få till långa kvalitetspass på cykeln. Ja, jag hade kunnat plocka fram träningscykeln från gömmorna i källaren men hur kul är det att sitta inomhus & trampa, inte min grej.. En lång runda hann vi få till några veckor innan loppet & med de 8 milen i benen var jag i alla fall säker på att ta mig runt.
Det blev en resa över dagen för oss som startade hemifrån grymt tidigt omkring fem men vägarna var fria & väl framme var det lätt att hitta parkering & hämta ut nummerlapparna. Ingen trängsel alls att tala om eftersom starten var utspridd i så många & små startgrupper, gillas! Cyklade på min vanliga cykel som är någon sorts hybrid (tror jag) med i alla fall hyfsade asfaltsdäck, jaja, det blir väll bättre träning av det än att ha en cykel som rullar av sig själv ;-)
Chockade oss själva med att få en bättre tid än vi väntat oss i mål & då hade vi ändå stannat i alla depåer. Ett tips är att ta med ett eget litet mellanmål för påfyllning av energi & skippa den första depån för att istället stanna till ett par minuter strax efteråt när man klarat av backen & kommit upp på åsen med utsikt över Vättern.
VANSBRO TJEJSIM: Att åka 17 mil enkel resa för att simma en ynka kilometer i 16-gradigt vatten, kändes nästan lite onödigt & jag måste erkänna att det inte var någon utmaning att tala om. Vi prickade i alla fall in en solig & varm dag så det blev en mysig dag med det positiva atmosfären omkring arrangemanget. Dagens största prestation stod kusinens son för som trots rejäla nerver vågade simma de 50 metrarna i Barnens Vansbro, härligt att se alla peppade 7-8 åringar vid & i bassängen.
LIDINGÖ TJEJLOPP: Det var i söndags det & blev en heldag i Stockholm samt på buss/tåg dit & hem. Som de småstadsbor vi är kändes det riktigt världsvant att enkelt hitta till rätt tunnelbana & åka ut till de väntande bussarna för transport till tävlingsområdet ;-)
10 kilometer löpning är ingen större utmaning för mig, min kropp gillar att springa & det här var det moment jag kände minst oro för (gällande Vansbro var oron angående hur kallt vattnet skulle kännas...). Terränglöpning är för mig mycket roligare än att springa på asfalt & efter att jag & kusinen skiljts åt strax efter start pinnade benen på i ett riktigt bra tempo. Hade inga som helst tidsmål med lopp (silvermedalj = 50 minuter = nästan mitt pers (ca 49 min) = för jobbigt) men tror att mina ben har blivit starka av all löpning med barnvagnen så när de slipper den springer de nästan av sig självt.
Den omtalade Abborbacken ungefär halvvägs på banan tycker jag inte alls är så hemsk som det talas om (vi har värre backar häromkring men jag förstår att den känns tung efter 2,5 mil) & jag bestämde mig för att springa uppför hela. Det största problemet under loppet var alla tjejer/damer som gick över hela banan & att hålla till höger när man går funkade inte så bra. Det blev många "AKTA", "UR SPÅR" & "KOMMER TILL VÄNSTER" under tiden. Kom i mål på tiden 58:19 & känner mig rätt nöjd med den även om det hade kunnat gått snabbare.
SAMMANFATTNING:
Gillar du stora arrangemang med mycket folk så är det här en utmaning för dig. Stämningen runt start & mål har varit härligt positiv i alla loppen. Alla lopp är väldigt väl arrangerade så man hittar lätt dit man ska eller får hjälp om det behövs.
Är du osäker på om du klarar att genomföra det så behövs inte mer än en hyfsad grundkondition & lite vilja. Är det något speciellt lopp du är orolig för så öva mer inför det & inled din Tjejklassiker med det loppet så har du en chans till att genomföra det om det misslyckas första gången (alla fyra loppen ska genomföras i följd under 12 kalendermånader).
Gör det tillsammans med en kompis, allt är roligare om man är flera som delar upplevelserna.
Det kan vara värt att bo i närheten av loppen när de är långt bort för att slippa gå upp tidigt på morgnarna.
Det kostar en del att genomföra alla loppen (ca 2000 kronor i startavgifter) & sedan kostar det 200 kronor till för att registrera en klassiker.
Nu återstår att se om det kanske blir en "riktig" Svensk Klassiker framöver. Nästa år blir det i alla fall inte då jag tänker fokusera helt & hållet på Stockholm Marathon & jag är inte helt sugen på 30 mil på cykel...
I mål kom vi hur som helst & stämningen runt banan & mål var verkligen på topp. Kul upplevelse!
TJEJVÄTTERN: Med en heltids-ammande 6 månades bebis var det inte särskillt lätt att få till långa kvalitetspass på cykeln. Ja, jag hade kunnat plocka fram träningscykeln från gömmorna i källaren men hur kul är det att sitta inomhus & trampa, inte min grej.. En lång runda hann vi få till några veckor innan loppet & med de 8 milen i benen var jag i alla fall säker på att ta mig runt.
Det blev en resa över dagen för oss som startade hemifrån grymt tidigt omkring fem men vägarna var fria & väl framme var det lätt att hitta parkering & hämta ut nummerlapparna. Ingen trängsel alls att tala om eftersom starten var utspridd i så många & små startgrupper, gillas! Cyklade på min vanliga cykel som är någon sorts hybrid (tror jag) med i alla fall hyfsade asfaltsdäck, jaja, det blir väll bättre träning av det än att ha en cykel som rullar av sig själv ;-)
Chockade oss själva med att få en bättre tid än vi väntat oss i mål & då hade vi ändå stannat i alla depåer. Ett tips är att ta med ett eget litet mellanmål för påfyllning av energi & skippa den första depån för att istället stanna till ett par minuter strax efteråt när man klarat av backen & kommit upp på åsen med utsikt över Vättern.
VANSBRO TJEJSIM: Att åka 17 mil enkel resa för att simma en ynka kilometer i 16-gradigt vatten, kändes nästan lite onödigt & jag måste erkänna att det inte var någon utmaning att tala om. Vi prickade i alla fall in en solig & varm dag så det blev en mysig dag med det positiva atmosfären omkring arrangemanget. Dagens största prestation stod kusinens son för som trots rejäla nerver vågade simma de 50 metrarna i Barnens Vansbro, härligt att se alla peppade 7-8 åringar vid & i bassängen.
LIDINGÖ TJEJLOPP: Det var i söndags det & blev en heldag i Stockholm samt på buss/tåg dit & hem. Som de småstadsbor vi är kändes det riktigt världsvant att enkelt hitta till rätt tunnelbana & åka ut till de väntande bussarna för transport till tävlingsområdet ;-)
10 kilometer löpning är ingen större utmaning för mig, min kropp gillar att springa & det här var det moment jag kände minst oro för (gällande Vansbro var oron angående hur kallt vattnet skulle kännas...). Terränglöpning är för mig mycket roligare än att springa på asfalt & efter att jag & kusinen skiljts åt strax efter start pinnade benen på i ett riktigt bra tempo. Hade inga som helst tidsmål med lopp (silvermedalj = 50 minuter = nästan mitt pers (ca 49 min) = för jobbigt) men tror att mina ben har blivit starka av all löpning med barnvagnen så när de slipper den springer de nästan av sig självt.
Den omtalade Abborbacken ungefär halvvägs på banan tycker jag inte alls är så hemsk som det talas om (vi har värre backar häromkring men jag förstår att den känns tung efter 2,5 mil) & jag bestämde mig för att springa uppför hela. Det största problemet under loppet var alla tjejer/damer som gick över hela banan & att hålla till höger när man går funkade inte så bra. Det blev många "AKTA", "UR SPÅR" & "KOMMER TILL VÄNSTER" under tiden. Kom i mål på tiden 58:19 & känner mig rätt nöjd med den även om det hade kunnat gått snabbare.
SAMMANFATTNING:
Gillar du stora arrangemang med mycket folk så är det här en utmaning för dig. Stämningen runt start & mål har varit härligt positiv i alla loppen. Alla lopp är väldigt väl arrangerade så man hittar lätt dit man ska eller får hjälp om det behövs.
Är du osäker på om du klarar att genomföra det så behövs inte mer än en hyfsad grundkondition & lite vilja. Är det något speciellt lopp du är orolig för så öva mer inför det & inled din Tjejklassiker med det loppet så har du en chans till att genomföra det om det misslyckas första gången (alla fyra loppen ska genomföras i följd under 12 kalendermånader).
Gör det tillsammans med en kompis, allt är roligare om man är flera som delar upplevelserna.
Det kan vara värt att bo i närheten av loppen när de är långt bort för att slippa gå upp tidigt på morgnarna.
Det kostar en del att genomföra alla loppen (ca 2000 kronor i startavgifter) & sedan kostar det 200 kronor till för att registrera en klassiker.
Nu återstår att se om det kanske blir en "riktig" Svensk Klassiker framöver. Nästa år blir det i alla fall inte då jag tänker fokusera helt & hållet på Stockholm Marathon & jag är inte helt sugen på 30 mil på cykel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar, det gör mig glad och nyfiken på vem du är!